Suck...

I morse såg jag fram emot en timme för mig själv. Visserligen i syfte att besöka läkaren men ändå...
Jag åkte ner och fick, efter en halvtimmes väntan träffa min läkare. Så långt ,allt väl.
När jag lämnade läkarens rum insåg jag att jag lagt kvar plånboken ute i väntrummet. Till saken hör att jag sällan har med mig plånboken. Den brukar ligga kvar hemma eftersom den är en ganska stor o klumpig historia. Viktiga kort stoppar jag löst på mig i någon ficka. Den senaste veckan har jag dock varit en vuxen och ordentlig människa och haft alla kort i plånboken.
Nåväl, jag rusade ut i väntrummet och insåg oerhört snabbt att plånboken inte låg där jag glömt den. Det satt en man på "min" plats så jag frågade om han möjligen sett en plånbok intill sig. Han grymtade bara något till svar och gick iväg. Det enda jag såg av mannen var hans beige jacka. Jag frågade damen i luckan om hon möjligen fått in den till sig. Det hade hon inte. Däremot började hon hjälpa mig att leta. Vår aktivitet fick igång andra patienter som deltagande bidrog med viktig information om min förlorade plånbok. Alla hade sett den, undrat varför den låg där och sedan inte tänkt vidare på saken. En person hade sett mannen med den beige jackan, vandra fram och tillbaka i väntrummet. Denna mystiske man spanade även personalen efter men de fann honom inte. Mitt i mitt upprörda tillstånd kunde jag inte låta bli att tänka på den beige mannen i "Macken". Vissa likheter fanns... Det gjorde situationen lite komisk och avhöll mig från att skrika och svära en lång stund. Efter att hela personalen engagerat sig i letandet och inte hittat något blev jag ivägskickad till polisen.
Där gjorde jag en anmälan av stöld helt i onödan. Polisen gör nämligen ingenting åt saken.
Därefter var det dags för besök på banken. Jag spärrade mitt "Visa"-kort men eftersom min körkort låg i plånboken (och jag därmed inte kunde legitimera mig) fick jag inget nytt.
Av polisen hade jag fått ett papper med två telefon-nummer att ringa. Detta för att spärra obehöriga till bedrägeri. Nederst på pappret läste jag:

OBS !
Glöm inte att kontakta minst en tredjedel av din bekantskapskrets och beklaga dig!
ID-handlingen kommer inte att komma tillbaka för det men då får du i alla fall gnälla lite om det..

Lite roligt tycker jag :)

Sammanlagt kostade den här förmiddagen mig 20 spänn i p-avgifter plus de 95 spänn det kostade mig att förlustanmäla till det där käcka telefonnumret och en förlorad plånbok.
Jag fick tillbaka mina glasögon som jag glömt på Vårdcentralen i februari men glädjen av att återse dem är lite fadd måste jag säga.

Det som retar mig mest är att jag skulle hämta ut nya mediciner som nu ligger och väntar...
De är inga livsuppehållande medikamenter men saker jag behöver för att klara tillvaron bättre.
MORR....