Hmm...

När man står mitt uppe i något tänker man inte så mycket på att massor av saker händer. När man återberättar vad man gjort eller står i , upptäcker man att det är ganska mycket livet har att erbjuda.

I morse frågade flickorna vart vi skulle idag.
"INGENSTANS! svarade jag, vi ska bara vara hemma idag."
I fredags var vi i Varnhem, låg över och styrde kosan hemåt på förmiddagen därpå.
Vi stannade till i Trollhättan för att plocka upp Elsa som varit där ett par dagar och på väg hem därifrån kom Oscar på att han ville till Farmor. Planen var från början att köra dit honom idag men det gick bra att komma i lördags. Vi ställde in oss på destination farmor och efter att ha kört ett par kilometer fick vi en middagsinbjudan via mobilerna. När Oscar släppts av körde vi hem för att duscha och byta kläder. Med fem minuter till godo flanerade vi sedan över till grannarna för en trevlig kväll. Vi fick god mat (kyckling i ugn med ris) och spelade kort tills klockan var närmare midnatt. Efter söndagens morgonbestyr (som tog större delen av förmiddagen) landade vi i Ljungskile, hos min mamma.
Vi tog en kopp kaffe innan mor med sambo tog med sig Elsa och kusinen Kajsa samt Lars till deras båt för att städa och tvätta den. Under tiden var min syster, hennes son Filip, Agnes och jag kvar för att fixa med middagen.
Klockan fyra satt vi till bords. Vi åt o drack .....det har jag redan skrivit om.
Vi sjutiden ringde Oscar och ville ha skjuts till sin kompis. Kompisen skulle tillbringa ett par dagar ensam hemma och ville ha sällskap. (Han var inte ensam dygnet runt, bara när föräldrarna var på jobbet) Vi hämtade upp honom, skjutsade honom till kompisen och kom hem vid åtta. Vid nio kom Simon hem och en timme senare hans flickvän,Rebecka.
Dagen därpå, alltså idag, for Lars iväg på en över-natten-konferens.
Jag skulle få besök av en klasskompis från folkhögskolan och engagerade mig därför ganska intensivt i att "få ordning på torpet". Mitt engagemang sträckte sig endast till nedersta trappsteget så övervåningen lämnade jag åt dammgeneralen att husera fritt i. :)
Mitt på dagen ringde Oscar och ville hem. Han o kompisen hade blivit ovänner.
Jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera situationen men bestämde mig för att hämta honom. Simon och Rebecka lovade att passa Agnes, Elsa var hos en kompis och kunde (efter en koll via telefon) vara där. Sagt o gjort. Ner i garaget och ut ur det.
Då ringde mobilen. Det var kompisens mamma som berättade att hon pratat med killarna och inte tyckte att jag skulle hämta Oscar.
Jag avvaktade en stund och ringde sedan för att kolla läget med dem. Pratade med Oscar som sa att de blivit kompisar igen och körde därpå in i garaget igen. De som som såg mina extremt korta bilturer in och ut ur garaget undrar väl vad jag är för en märklig människa. Rasta bilen??
På lekplatsen mötte jag Simon och Rebecka som lekte med Agnes.
Jag gick in för att tillverka lunch. Pasta med lax/baconsås. Gott! :)
Timmarna gick. Jag satt i godan ro o drack kaffe när Simon stormade ner o undrade om jag kunde köra Rebecka till tåget som skulle gå en kvart senare.
Tja, ner i garaget igen, köra henne , utföra en kort inhandling på Willys för att möta upp klasskompisen vid bussen o ta med honom hem. Hela turen gick på trekvart.
(Långrastning av fordon!)
På kvällen kördes han ner till bussen igen. Denna gången följde Agnes med eftersom Simon rymt fältet. Elsa var kvar hos kompisen och kunde efter nytt telefonsamtal , fortsätta med det. Efter en halvtimme var vi tillbaka. (Halvlång rastning...) : )
Nu är Simon fortfarande inte hemma och flickorna i tryggt förvar i min o makens säng.
Jag ska göra dem sällskap och läsa en stund innan John Blund kommer med sandsäcken.

Det här är en ganska vanlig dag hos oss. "Här är det lugna gatan" kan jag säga om någon ringer för att höra hur det står till. När jag tänker efter och får det på pränt inser jag att det kan vara ganska intensivt ändå... : )

Ha det gott!