En kökssoffa är en svårt underskattad möbel tycker jag.
Visst den är otymplig, svårmöblerad o tar en massa plats men ack så praktisk.
Mitt förhållande till denna möbel har, tidigare, sträckt sig till att bara vara praktisk. Många får plats vid matbordet och man kan förvara allsköns bråte i den. Den har nu fått ett nytt epitet. Den är bekväm ! Jo, faktiskt!
I helgen var jag (och Simonsonen) på en fest som varade ända in på småtimmarna. Det var trevligt och timmarna flög iväg.
Sålunda ramlade inte vi in över tröskeln förrän framåt fyra på morgonen.
Eftersom Agnes näppeligen tar hänsyn till sådana trivialiteter som att den ömma modern kanske är trött, var jag uppe igen vid niosnåret. Jag var uppe vid sju, på dotterns begäran, men då endast för att sätta på TV:n åt henne.
Jag lät henne sitta där och gick själv,utan dåligt samvete och lade mig igen.
Vid nio tyckte hon dock att mamma sovit färdigt.
På grund av detta var jag kopiöst trött framåt fyratiden på eftermiddagen. Maken hade tagit med sig flickorna till mormor och lämnat mig hemma.
Kökssoffan fick då prövas som sovplats.
Jag lade en kudde i ena änden,mitt huvud på kudden och resten av mig på resten av soffan. Eftersom jag är kort fick jag gott och väl plats.
Efter en timme vaknade jag och kände mig mer människa än tidigare. Bortsett från den arm som lamt hängde längs ena sidan, a la apa. Den hade legat under mig och sov mycket djupt...
När även den kroppsdelen vaknat till satte jag igång att städa och fixa till köket. Mat gjorde jag också.
Jag fick gjort en massa saker och detta tack vare kökssoffan! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar