En skolvecka och en helg!

Mot slutet av veckan ville flera i klassen sätta igång "på riktigt". Vi har haft lite rundvandringar, genomgångar av praktiska saker o en hel del kommunikation o "lära-känna" övningar. Det har varit kul. I fredags gjorde vi Haiku-dikter. (Ni som inte vet vad det är får googla på det. Jag kan inte förklara det på ett smart sätt) Det var svårt men riktigt roligt! Allt har gått i ett ganska makligt tempo och de som nyligen studerat tycker tempot är en aning "såsigt". Jag undrar om vi inte kommer att ångra vår iver.. : )
Helgen har varit skön. Vädret lämnar en hel del att önska men man kan ju ha det trevligt inne ... Bitvis har solen strålat och bitvis har regnet vräkt ner. I lördags var jag på den tristaste kick off jag varit med på. Sällskapet var trevligt o efter dagens slut åktevi till ett cafe´o åt hemlagad italiens glass. Supergott! Jag kunde inte bestämma mig för vilken smak jag skulle välja så jag tog en LITEN klick av alla (7) sorterna. = ) MUMS!!!
Ikväll har jag gjort ett tappert försök till att scrappa en av mina pärmar. Jag är inte färdig och får inte till det riktigt som jag vill. Måste file lite till på det där.
Nu är det dock sovdags så....

God natt !

Terminatortrollet!

Tänk att en så liten människa som Agnes ändå är, kan hitta på så himla många hyss!
Varje dag kommer hon på nya.
Akvariet t ex. Vi har ett stort (220 l ) akvarie som täckglasen gått sönder till.
Det är inte bra o idag bestämde jag mig för att inhandla glas redan i morgon!
Ett par gånger i veckan plockar jag upp bitar av rababerblad som flyter omkring.
Vi har ett rabarberstånd på balkongen som hon finner stort nöje i att demolera.
Nåväl, både Lars o jag var upptagna vid var sin dator på övervåningen.
Den ena var förmodligen säker på att den andre visste vad Agnes gjorde eller befann sig, och lät sig sålunda uppslukas av cybervärlden.
Lars avslutade sin aktivitet efter en stund o gick ner för att gå ut med Agnes.
Ungefär trettio sekunder efter han gått ner ropade han på mig.
Med väldigt lugn ( o då vet jag att Agnes gjort ngt) röst bad han mig komma ner. Min första tanke var att hon (ännu en gång) hittat någon av mina krämer o smörjt in sig i.
Så var icke fallet.
Eftersom Agnes VET att hon inte får kasta saker i akvariet eller mata fiskarna ("Låt bli den burken!!!") tänkte hon ut något annat. För en månad sedan ungefär matade hon fiskarna med halva innehållet i en stor burk fiskmat. Det resulterade i en riktig rensning av akvariet. Med vattenbyte o tvättning av sand osv. Det blev väldigt fint när vi ,ca tre timmar senare, var färdiga...
Nåväl, idag hittade hon på att hon kunde mata fiskarna m något annat. När jag kom ner och fick se vad hon hittat på bad jag Lars hämta kameran.
Hon hade hämtat och öppnat ett paket kaffe. Hälften låg i akvariet, med påföljd att firrarna simmade omkring i väldigt svagt kaffe. Det låg kaffepulver på alla växter och botten var täckt av ett tunt lager som virvlade upp när fiskarna simmade lite för nära botten. Resten av pulvret hade hon hällt ut på kistan (som tjänstgör som vardagsrumsbord). Där stod hon o lekte.
"Vad gör du Agnes?"
"Bakar!"
"Bakar? Jaha, vad bakar du då?"
"Ja bakar bullar till mamma. " Hon tog några nävar kaffe o lade det i en liten skål. "Vasgo!"
"Hrm..jaha..tack! Jag tar ut den i köket o äter bullen där..."
Hon tog ytterligare ett par nävar och lade detta i en mindre skål. "Vasgo,pappa!"
"Hmm.." sa pappan.
Det var kaffe i halva vardagsrummet. Jag ringde Tanya. Hon har akvarie och är således utrustad med håvar och annat som fattades hos oss. När hon fick höra vad Agnes hittat på sa hon bara "Jag plockar ihop lite grejer o kommer upp" Välsignade människa!!!
Hon fiskade upp de stackars koffeinstinna firrarna medan jag "dammsög" botten samt började tömma vattentanken.
När alla fiskar ,växter o större dekorationer fått ett panikhem i två stora hallonröda degbunkar, avvek Tanya. Kvar var jag med resten. Lars hade burit ut hinkar m äckelvatten o hällt detta i toan men behövde nu åka iväg för att hämta hem Oscar.
Jag tömde akvariet på ganska mycket vatten och funderade på hur länge det skulle lukta kaffe i vardagsrummet, om akvariet någonsin skulle bli kaffefritt o om jag var tvungen att köpa ny sand eller kunde göra ren den befintliga. Alla dessa tankar blev mig övermäktiga så jag satte mig vid datorn en stund. Där satt jag och funderade på om jag skulle kunna ringa akvarieaffären o låta vårt akvarieinnehåll bo där medan jag skurade sand. Jag slog bort tanken och frågade en granne (som pratat om akvarie) om han hade ngt akvarie över som jag kunde låna ett par dagar. Det hade han! Fantastiskt. Jag gick och hämtade det,gjorde rent det , skurade två hinkar m sand och riggade sedan upp allt. Jag var ganska slut efter det.

Märkligt nog hittar alltid terminatortrollet alltid på sådana här värstinghyss precis när vi storstädat. Hon är enastående!!

TACK !

Jag tänkte bara framföra ett TACK till alla ni som är inne o läser min blogg!

Flertalet av de utrikiska har förmodligen bara ramlat in i förbigående men "lika glad för det är jag.." : )

Det är roligt att få kommentarer till det jag plitar ner. Det ger mig någon slags måttstock på vad o hur jag ska skriva.

För det mesta skrivaer jag bara rakt av , precis som jag känner o tycker för stunden.

Fortsätt kommentera! Det är väldigt uppskattat.

Kram på er!

Klammeri m lagens långa arm...

Lugnt och fridfullt framförde jag vårt fordon.
Bredvid mig i bilen satt Simons farmor,Anne. Vi skulle ta en tur till "Bloms". Ett mini"Ullared". (Verkligen mini) Detta varuhus ligger en bit upp i Dalsland. Tar en knapp timme att köra. Om man följer alla hastighetsbegränsningar. Vilket jag gjorde. Efter ganska många mil hade jag tre lastbilar efter mig. Jag kände mig som en riktig bromskloss men körde ändå vidare i de hastigheter som rekommenderades. 50,70 , 90, 70 , 50 osv. Inte jättefort. Det var ganska många kameraskåp längs vägen o eftersom man inte vet vilka som innehåller kameror ville jag inte chansa. Nå, i ett litet samhälle blev jag invinkad på en bensinstation. Av en polis!
Fick ur mig ett rejält kraftuttryck eftersom Agnes lekt bort mitt körkort. Ser inte jättebra ut att köra utan men är dock ingen katastrof.
Jag körde in på stationen , fick ner rutan o log vänligt mot konstapeln som kom fram till bilen.
" Jaha, körkortet tack!"
" Eh..det har jag tyvärr inte med mig förtillfället"
"Nähä....(han rynkade ihop ögonbrynen o såg bister ut) har du någon annan id-handling?"
(Visst, en hög m pass)
"Tyvärr inte. Det enda jag kan åstadkomma är en patientbricka. Ett ögonblick. (Rotade fram den m orden:) Jag vet inte vad den gör för nytta. Det finns inget foto på den men..."
Konstapeln tittade in i bilen o frågade Anne om hon hade körkort. "Javisst!, ett ögonblick"
Hon fick fram sitt kort,gav det till polisen som tittade på det.
Ännu en kontapel gjorde oss sällskap.
"Blås här!"
Jag tittade undrande, såg att det var ett alkotest o gjorde ett litet väsande i plaströret.Jag var ganska nervös så jag kunde inte riktigt ta i.
"Det där duger inte! Det får du göra om . Blås ordentligt. Det ska klicka i maskinen."
" Jaha,ursäkta" Jag tog ett rejält andetag o blåste för kung o fosterland.
Maskinen klickade inte, luften tog alldeles slut i lungorna men något klickljud hörde aldrig jag.
Det dög tydligen ändå. Konstapeln med apparaten tittade på den vände sig mot sin kollega o sa ( O jag tycker nog att han lät en aning besviken)
" Ja, det berodde inte på spriten iallafall!"
Därefter gick han.
Jag satt kvar o var totalt förbryllad.Vaddå "iallafall"...??? Polis nummer ett tittade på mig ."Vems är bilen?"
????
"Min,sa jag, den är iallafall skriven på mig"
"Hm,jaha, vänta så ska vi kolla upp det" Med de orden gick också han.Jag fattade verkligen ingenting. Hade jag gjort något. Jag upptäckte att jag var väldigt ensam om polisens uppmärksamhet. På vanliga alkokontroller brukar man ju kolla ett gäng o vinka iväg dem efter hand. Vi bara satt o väntade på att polisen skulle bli klara m bara mig. Synnerligen konstigt! Hade jag kommit på kant med rättvisan?
Det hela var så absurt att jag ilsknade till en aning.
"Ursäkta mig, men vad är det frågan om egentligen?"
"Vi fick ett tips om att kolla upp dig" sa polis nummer ett med ett ,fortfarande ,bistert uttryck.
Va??? Driver han med mig? Ja det måste han ju göra.
"Ett tips? Du skämtar med mig eller hur?" sa jag leende.
"Nej!"
Mitt leende frös bums.
"Menar du på allvar att ni ska kolla upp ett tips gällande mig? Varför då?"
"Vi fick ett tips om att du körde vingligt så någon ringde o bad oss kolla upp det"
Jag trodde inte mina öron!
"Körde jag vingligt???? Var då? Jag har ju bara följt alla hastighetsbegränsningar. Jag kör aldrig här uppe och känner inte vägen.Osäkert möjligen men vingligt?!"
"Ja, det är bara det jag vet.Du körde vingligt"
"Jaha!? Vad händer nu då? Kan jag åka?"
Undrade i mitt upprörda sinne om jag skulle få böter eller nå´t som straff.
"Nej, vi ska kolla om bilen verkligen är din först"
?!
"Jaha!"
En liten stund senare kom han tillbaka till bilen, överräckte våra kort o sa att vi kunde åka.
"Ok, så det var allt?"
" Ja! Sätt på dig bältet när du kör!! "
"Ja,självklart! Jag hade faktiskt på mig det när ni stoppade mig också!"
Jag startade o körde mycket försiktigt och väldigt stadigt ut på vägen igen....

Ditt & datt

Saker o ting återgår sakta men säkert till en viss vardagslunk. Eller lunk o lunk...
Det händer ju hela tiden nya saker i ett ganska raskt tempo här.
Oscar gick just iväg till en kompis, Simon , som var på Göteborgskalaset i går, sover, flickorna är ute o leker m två kompisar som legat över här inatt. Lars tränar o jag har äntligen förmått mig till att torka golven i hallen o köket.

Just nu är det tyst o skönt. Bara skvalpet från diskmaskinen hörs här inne. Köksfönstret är lite öppet , så då och då tränger ljuden från lekande barn in genom det. Härligt!!!

Vi ska snart åka iväg. Flickorna på besök ska hem o vi ska till syrran för plommonplockning. Hon ville visserligen på svampjakt men vi får se hur det blir med det. : )

Nästa vecka börjar killarna skolan igen.
Veckan därpå börjar jag. Kul!

Högsommarvärme!

Solen skiner som aldrig förr. På balkongen visar termometern a 30 grader. Sådana dagar ska man ligga vid eller i blöt i en sjö eller salt hav. Gärna med pic-nickorg för att kunna stanna heeeela dagen och bara njuta av allt. Jag har njutit - inne !
Agnes o jag började dagen i tvättstugan. Det fanns bara lite tvätt så det gick fort. Vi hälsade på grannen för en god stunds Yatzyspel på deras altan. Trevligt! Visserligen förlorade jag men det gör ingenting. : ) Sedan gick vi in. Jag har städat, lagat middag o nu sitter jag här.
För att vara en sådan självständig individ som Agnes vanligen är, har hon helt slagit om. I flera dagar har hon suttit som ett plåster o har ingen vidare lust att leka längre bort än 1 meter ifrån mig. Märkligt!


En stund senare...

Nu har storasyster kommit hem. Det hörs! Elsa skiker i högan sky, Agnes vill ömsom trösta,ömsom säga åt storasyster att hålla tyst. Elsa suckar,pustar och är dramatisk värre.
Vad gör man då?

Kantareller o värme

Hejsan! Igår skulle vi ut i skogen för att leta guld. Kantareller alltså...
Glad i hågen åkte jag hem efter jobbet o gjorde stor affär av pic-nickorg o tillbehör.
En korg lade jag små hinkar (blåbär), borstar o knivar.
I enn annan allt som hade m mat att göra. Själva maten, en potatissallad m köttbullar i, skulle jag lägga i kylväskan. Den hittade jag inte så jag fick ta en minivariant. Jag tryckte ner byttan m sallad, 2 flaskor vatten o en mjölkflaska. Sen kastade jag upp väskan på axeln med påföljd att remmen gick av o allt for i golvet m en rjäl duns. Suck!!! Ommöbleringar, medtagande av bättre skogskläder o så gick vi. Agnes o jag. Lars o Elsa skulle hämtas upp nere på stan.
Vår lilla skogtur var väldigt vacker. Det var skönt att gå i skogen men skörden blev bara knappa litern. Eftersom jag hört mycket om hur fantastiskt mycket svamp det finns nu var jag ganska besviken. Vi avslutade turen i Ljungskile, hos mor, där jag plockade av 4 liter krusbär.
Dessa fick jag med mig hem!! Jag hade bara tänkt plocka av dem för att vara snäll, inte tänkt att jag skulle FÅ dem. TACK!

Idag står solen som spön i backen. Jag ska på utomhusteater ikväll o ska alldeles strax fara.
Väl mött!