skor

I dag har jag gjort sko-kap!
Jag har två par sandaler som jag trampat omkring i hela sommaren. Det är väldigt opraktiskt när man vill ut i skogen eller när vädret inte är så vackert som idag.
Jag åkte ut till Torp. (Ett ställe som jag undviker så mycket jag bara kan) Nåväl, Coop finns ju där och de erbjuder ju allt i stort sett. Dessutom har de skorea. Jag hittade två par skor till den förträffliga summan av tvåhundra riksdaler! Nöjd!! =)

Mitt skrivande...

Jag har ,från olika håll, uppmanats att fortsätta mitt skrivande.
Jag skrev en del förr, har skrivit en saga för barn (naturligtvis) och några andra texter under året på folkhögskolan.
Jag gillar att skriva men har haft härdsmälta,ide´torka och haft annat för mig...
Nu tänker jag dock presentera ett smakprov :) Mycket nöje!

Tindra var en lång,ung kvinna. Hon hade långt,lockigt mörkt hår som sällan lydde under vackra frisyrer. Allt som oftast hängde det ner över ryggen i ett ostyrigt burr.De vackra,mörka ögonen glittrade av okynne och munnen log. Sorg var något som inte gästade hennes själ mer än tre, fyra gånger om året.Ilska kände hon. Hon hade ett fruktansvärt morgonhumör och blev inte den glittrande glad förrän efter tre koppar te. Te med fyra skedar honung i varje kopp. Efter dessa koppar gav hon sig ut med en energi, få förunnat. Trots sin något klumpiga lekamen, rörde sig Tindra lätt och smidigt över grästuvorna.Då hon, praktiskt taget, var född i skogen kände hon varje tuva och varje rot.
Hon hade varit ett ensamt men lyckligt barn. Hon behövde inga jämnåriga att leka med. Hon hade ju alla kryp i skogen. Hennes föräldrar hade låtit henne hållas. De såg att Tindra var lycklig och pressade henne inte till umgänge om hon inte ville själv.vänner hade hon haft. De bodde dock så otillgängligt att det inte varit så ofta de setts. Det var på storkalas och födelsedagar som de träffats.
Då var de tillsammans allihop i flera dagar och hade hjärtligt skoj. De åt och drack, dansade och utbytte skvaller. Det var härliga fester.

Hon var väl bekant med djuren. Hur de levde,hur många ungar de fick varje år och var de gömde sina byten. Många gånger hade hon fått se små älgkalvar och andra djur komma till världen. Det var spännande. Händelsen hon blivit mest påverkad av var när ett lodjur sånär sprungit på henne i skogen. Lodjuret hade blivit skrämd av Tindras uppenbarelse, rest ragg och morrat innan det sprang vidare.

Nu var hon på väg till sitt favoritställe. Den lilla sjön var ett populärt utflyktsmål för kanotister, fiskare och badgäster.Viken Tindra var på väg till var dock okänd för de flesta och hon hade den oftast för sig själv.Den var njurformad och till hälften skymd av en vassrugge. Marken var täckt av fint gräs och alldeles intill vassen låg en liten eldstad hon tände om kvällarna.
Den sista biten ner till vattnet var täckt av fin, vit sand. Tindra älskade att ligga på gräset med armarna i sanden och låta sanden rinna mellan fingrarna.
Ibland badade hon. Då simmade hon mest under vattenytan. Det var så vackert under vattnet. Sjögräset vajade sakta fram och tillbaka, vaktande gammelgäddans boning.Stenarna på botten var släta. Mört och abborre lekte tafatt emellan de nedfallna grenarna som nu vilade på botten. De försvann kvickt längre ut i sjön om Tindra simmade för nära deras lek.
Hon tänkte bra nere vid sjön. Ofta drömde hon sig bort och i drömmarna var hon en hind som lätt sprang över en äng eller en örn som tyst seglade på breda vingar högt uppe i himlen.

Hon tyckte om att hjälpa andra och när hjälpen resulterade i glädje för de behövande, blev hon lycklig. När hon nyligen hittat en trevlig liten lya att flytta in i var det hon som behövt hjälp.Att flytta var inte så betungande som hon trott. Hon hade ju så lite. De som hjälpte henne var mest med för sällskaps skull.
När allt var klart, ställde Tindra till med kalas. Hon var mycket förtjust i tårta och tog varje tillfälle i akt till kalas.
De hade druckit många koppar te och delat en stor tårta tillsammans.
Därefter hade de sjungit gamla sånger vid elden nere vid sjön. sångerna hade böljat ut över sjön. Det hade varit en perfekt avslutning på en trevlig dag.

Utöver de få möbler hon hade, var bostaden inredd med olika tyger.
Hennes mamma var en duktig väverska. Hon kunde väva de allra tunnaste tyger. Hon odlade lin som hon spann fina trådar av. Dessa färgade hon i växtbad. Både tråd och väv fick sedan färger efter regnbågen. Nyanser av dessa färger var en specialitet hon lärt Tindra.
Tindra hade blivit skicklig med åren och kunde nu koka ihop de allra flesta nyanserna. Det var ett träget arbete med insamling av de olika växterna de färgade med. Tindra brukade ha med sig korgar ut i skogen. Korgarna var finurligt flätade med flera fack de olika växterna kunde placeras i. En del var giftiga och fick därför inte blandas med övriga sorter.
Tindras mamma hade vävt både gardiner, dukar,mattor och filtar åt henne.
De tunna grdinerna gick i ljust gul och var färgade med björklöv. Det var de allra första små "musöronen" som gav den speciella färgen. Träden mådde inte bra av att bli av med löven så de plockades bara var femte år ungefär. När solljuset silade in genom gardiner färgade med vårbjörk, blev ljuset i rummen milt som en sommarvind. Inflyttningspresenten var Tindra särskilt glad åt. Det var en stor matta i lysande gul och orange.

Framtiden tänkte hon sällan på. Hon levde för dagen och stunden. Att samla växter till färg, mata fåglarna om vintern och studera djurlivet i skogen var ett kärt nöje och en livsstil som gått i arv i många generationer.
Hon hade inga särskilda förpliktelser och inget tvång att arbeta för sitt uppehälle.

Sådana som hon hade inte det. De levde, verkade och försvann när tiden var inne.
Så var livet för ett troll...

Nordman

Efter mitt äventyr med låset till bilen kom jag, till slut, hem. Lars hade gjort lunch ihop med Agnes. Supergott!

Simon jobbade, Oscar var hos en kompis, Elsa i Trollhättan och Agnes skulle köras till mormor & Sten.

Vi gjorde i ordning oss och for till Ljungskile.

Efter att Agnes var installerad med allehanda lek

saker och filmer, åkte vi tillbaks till stan för en middag hos goda vänner.

Vi hade en riktigt trevlig kväll. Vi åt och drack gott och avslutade kvällen nere på fjordfestivalen med konsert med Nordman.

Date spelade i danstältet. Där stod vi en stund och tittade på de som dansade bugg. Två par tittade jag speciellt på. De var så fantastiskt duktiga och en fröjd att se! :)

Jag tog flera kort på Nordman men eftersom jag inte har någon kabel (dator/mobil) kan jag inte lägga över dem här.

På väg ut från festival-området stannade vi till och bytte några ord med Håkan Hemlin i Nordband. Jag pratade med en kille i komp-bandet också.

De hade kompat Style i onsdags så jag fick för mig att de var någon sorts husband på festivalen. Så var det inte. De hade spelat med både Nordman och Style i flera år. (Det gäller att de inte lägger sina spelningar samtidigt) Nåväl, jag fick ett kort även på dem. :)

Det var lite "fjortis"varnig på det där med det struntar jag i.

Varför inte prata när man får chansen?

Totalt sett tycker jag att dagen var oerhört givande!

Må gott! :)

Lås...

Låsanordningar finns av skilda slag. Det finns lås till väskor, grindar, dörrar,cyklar, bilar och en mängd andra saker. Att låsa någonting betyder att man antingen vill skydda det som är innanför låset eller värja sig mot ovälkomna gäster tex.
Jag tänker koncentrera mig på bilens lås idag.En bil kan utrustas med manuell låsning eller centrallås. Centrallås är en fantastisk uppfinning för den som är glömsk (eller lat) Man bara vrider på nyckeln , eller trycker på knappen om man har fjärrlås, och - vips är alla dörrar och bagageluckan låsta. Smart!
På en manuell bil får man knata runt bilen för att se till att allt är låst.
Vår bil har centrallås som man använder med nyckel.
I morse, när jag anlände till jobbet klev jag ur bilen, satte nyckeln i låset, låste och - fick inte ur nyckeln. Märkligt, tänkte jag, vad har hänt?
Hur jag än lirkade och drog fick jag inte ut den. Den satt fast som bara den!
En kollega kom gående och jag var inte sen att fråga om han kunde hjälpa mig.
Efter en liten stunds lirkande fick han ut nyckeln. Jag tackade för hjälpen, gick in och glömde bums bort att jag någonsin haft problem med någon nyckel.
Under förmiddagen började jag må illa, känna mig febrig och allmänt blä så jag iordningställde det som var kvar att göra i ordning och slutade jobbet en hel timme tidigare än vanligt. (Jag jobbar in det nästa vecka)
Jag bytte om och traskade ut i duggregnet, glad över att snart kunna vara hemma för att vila en stund. Jag satte bilnyckeln i låset och vred. Det hände ingenting. Faktum var att jag knappt kunde vrida på nyckeln alls.där och då kom jag ihåg morgonens krångel med att få ut nyckeln...
Jag ringde en kollega som kom ut för att "hjälpa damen i nöd" - typ.
Han kunde vrida lite på nyckeln med det hände föga med låset.
Vi traskade in och jag frågade chefen om han hade lust att utmana oss i "låsningen". Eftersom han är en ganska enveten karl och därtill någorlunda kunnig i bilämnet, följde han med ut. Även han gick bet men gav sig inte. Han ringde Highway och fick tips om hur man kunde bära sig åt. Under tiden hade jag ringt hem och stressat upp maken över bilens låshaveri. Medan chefen och jag testade tipset som Highway berättat om, ringde även maken till dem. :)
Vi (mest chefen) grejade och donade en stund, hämtade nya redskap ( jag tyckte det mest såg ut som om vi försökte bryta oss in i bilen) och donade en stund till.
Inget fungerade. På en ren ingivelse testade chefen , för säkert trettionde gången, nyckeln i låset och vred.
Häpna såg vi hur centrallåset låste upp bilen!
Vi fattade ingenting men var glada över att bilen äntligen var samarbetsvillig. Jag kunde åka hem i vanlig tid...
En timme höll vi på med bilen i regnet.
Men - lås är bra!

Andra funderingar..

Inte så djupa kanske :) De är mest ett svammel som befunnit sig i skallen under helgen.
Märkligt hur många tankar som ryms i ett huvud under en helg.
Kom-ihåg-listor framförallt..

Listor över vad som händer när skolorna börjar.
Listor över vad barnen behöver i klädväg till hösten
Listor på vad familjer och vänner önskar sig
osv osv.
Jag är fascinerad över att man kan göra dessa listor vad man än har för sig. Man spelar kort och gör listor på vilka rum som behöver en storstädning, lagar mat och listar upp vilka kryddor som börjar sina och viker tvätt och listar i vilken ordning man ska göra olika saker under kommande dag. Tankar kommer och går hela tiden i en aldrig sinande ström och i ett sällsynt sammelsurium.

Jag vill ut i skogen för att leta kantareller men insåg att jag inte har några ändamålsenliga skor. Illa! Ska jag behöva ge mig ut i affärerna o leta skor?? Gaa, jag gillar inte det något vidare. Det fick min svägerska erfara när hon o övrig familj var här. Vi var på köpcentret strax utanför stan för att shoppa. Jag ledsagade henne och hon shoppade :) Plötsligt fick hon en helvild ide´om att JAG skulle prova kläder. (Hon ville köpa något till barnen från början) Hon plockade ut ett par plagg som hon tyckte att jag skulle prova och placerade mig, under STORA protester, i kön till provrummen. Jag HATAR att prova kläder i provrum. Det skoningslösa ljuset belyser varenda liten skavank man har (och man har alldeles för många i ett provrum), det är trångt och dörren står alltid en bit på glänt.
Man kan liksom aldrig värja sig mot sanningen. På grund av detta har jag låtit bli att prova kläder i dessa små bås. Jag har undvikit det i säkert 15 år. Att jag ÄNDÅ befann mig i kön är sålunda endast min kära svägerskas förtjänst :) Jag provade, konstaterade att kläderna såg ut som något annat än kläder och hängde glatt tillbaka dem igen. Besviken över att de inte passade och glad över att jag klev över ångest-tröskeln gällande provrum.
Nåväl, det var en lång utsvävning om något som egentligen skulle handla om skor. Endera dagen köper jag ett par. Under tiden lånar jag ett par stövlar av min mor tror jag...

I helgen har det varit kalas. Min svåger fyllde år.
Han hade bakat bullar. Det är tradition att han bakar bullar på hans födelsedag och han är grym på det!! Det är sagolikt goda! :)
Vi var där i god tid och hjälpte till att ställa i ordning för kalas och grillbuffé´. Namnam! Grillspett.
När Syster Yster annonserade att gästerna kunde börja, gjorde ingen det. Maken och jag gjorde slag i saken, fyllde våra tallrikar med spett och godsaker, gjorde spett och skulle just lägga dem på grillen när maken upptäckte att grillen var väldigt sval.
Gasolen var slut.
Syster Yster åkte iväg för att inhandla ny medan gästerna underhöll varandra och födelsedagsbarnet :)
Efter en kort stund var hon tillbaks och gästerna kunde grilla sina spett.
Vi satt ute på altanen och njöt av mat och vin i eftermiddagssolen. Mysigt!

Idag har vi varit i Väneryr där vi fikat och lämnat av Simon.
Eftermiddagen har ägnats åt en del kortspelande. Simons flickvän Rebecka blev kvar och har roat sig med att storstäda Simons rum och spela kort med Oscar och Simons kompis Marcus.
Jag tycker det är väldigt trevligt att de vill vara här, även om Simon inte är det. :)

I morgon är det ny vecka och nya tankar och äventyr väntar runt hörnet, beredda på att äntra tröskeln.

Må gott!

Tänk..

att känslor kan åka berg-och dalbana med så korta intervaller.
God och glad på morgonen, negativa tankemönster som smyger sig på framåt förmiddagen som resulterar i en tjock offerkofta och en frustration av att befinna sig där man är. Nya "input" framåt eftermiddagen som gör att kvällen avslutas med att man är god och glad igen.
Visst är det konstigt? Ibland har bergbanan blixthastighet , vilket gör att man går igenom alla stadier under en timmes tid.
Hur bär man sig åt för att hålla humöret på en jämn nivå?

I grund och botten är jag en positiv person. Att få de här dalgångarna gör mig ytterligt frustrerad samtidigt som jag inte riktigt ser hur det ska brytas. Något att öva på minsann. :)

Sådär!

Nu har jag börjat om med min mat/jagskagåneriviktblogg igen. Det är väl tredje gången...
När jag nu har börjat med LCHF ska det präntas ner. Dels för att jag vill skriva ner recept jag komponerar och annars skulle glömma bums och dels för att hålla ångan uppe.
När jag kom hem efter jobbet idag satt Pia och Maria i köket och drack kaffe.
Synnerligen trevligt att komma hem till! :)Maria skulle låna luftmadrassen och efter att maken letat länge o väl hittades den och allt som hörde till. Han är så BRA, min gubbe! =)

Pia har jag inte sett på över en månad så hade mycket att säga varandra.
Elsa följde med henne och Luna hem för en övernattning och for strax efter fem.
Oscar har lekt med Agnes . Simon o maken är på vift.

Det är så lugnt o skönt!

Igår avlusades flickorna. Det är en enkel procedur men efteråt inbillar man sig att det kryper i håret på en själv. Nu ska jag gå o ta en ordentlig titt i mitt hår. Ha det gott!