Tvätt...

Idag är det stora tvättardagen - igen!
Det är mycket tvätt när man bara tvättar en gång i veckan.
Å andra sidan tycker jag att det är ganska skönt att göra det. Hänga upp, ta ner vika och sedan lägga in på rätt plats. Det är så skönt att titta på tvättkorgarna och se att de är tomma. Det luktar gott och känns väldigt tillfredsställande att alla har något rent att ta på sig. Man slipper höra "Mamma, jag har inga sockar!!" Mamma, alla mina byxor ligger i tvätten" osv
Snart är det middagsdags. Lars har varit i skogen o grillat korv och pinnbröd med Oscar och Anges. Elsa har sprungit runt med sina kompisar på gården och Simon har sovit hela dagen!

Jag går fortfarande omkring och funderar över min novell. Det är nog bra att släppa den en stund och sätta mig när jag får inspiration.

Nu är det dags att gå till tvättstugan igen. Tjing! :)

Sköna maj välkommen....

I dag är det första maj! Igår var det Valborg med skönsång och härliga brasor här och var. Ers Majestät fyllde 64 år (Han är lika ung som mina föräldrar,därför vet jag det). Inget av dessa evenemang var jag eller min familj involverade i. Barnen var hos sina kompisar, utspridda över bygden, maken irrade runt i diverse ärenden och jag satt hemma med skrivkramp. Novellen ligger på ett utkast och hånskrattar åt mig. Jag har läst igenom och filat. "Det här blir bra",tänkte jag och läste igenom det en gång till. Jag upptäckte då att det inte finns ett tillstymmelse till driv i den. Inget som driver historien framåt och lockar presumtiva läsare till att vilja ha mer.Sååå trist!!! Så nu sitter jag här med skrivkramp och vet inte hur jag ska göra. Antingen börjar jag om med en ny novell eller också kämpar jag på den jag börjat på. Historien finns ju där,någonstans. Väntar på att få komma ut. Det gäller bara att öppna rätt dörr...

Undanflykter

Det finns förmodligen lika många undanflykter som individer på jorden.
Några använder dem frekvent emedan andra gör det som ska göras utan knot.
Jag gör ofta saker. Kanske inte i den ordning som omgivningen önskar, men gjorda blir det - till slut. Jag har utvecklat en stark förmåga i användandet av undanflykter när det gäller mina läxor. Märkligt nog får jag i 95% av fallet in dem innan deadline men tiden innan....
Akvariet, som för det mesta sköter sig själv och får omvårdnad med jämna mellanrum, blir plötsligt det viktigaste i tillvaron. Har ni någon aning om hur allvarligt det ÄR med för långa växter i ett akvarium?? De MÅSTE ju helt enkelt kortas av - nu! Eller hur nödvändigt det är att bädda sängen, rätta till kuddarna i soffan, rensa kattlådan (en timme efter rensning), putsa spishällen, laga ett par byxor, brodera, scrappa,fixa kaffe, preparera termosen med rengöringsmedel, stryka en duk,skura micron, lägga in telefonnummer i mobilen, rensa handväskan, sortera kvitton, lägga en make-up osv osv. Jag är väl aldrig så social som just innan jag kommit igång med ett nytt skrivarbete (i skolan) Oj, så nödvändigt det är att kolla in Facebook, ringa någon, hälsa på någon... ja, ni kanske känner igen det? Till slut, när jag inser att jag MÅSTE börja för att hinna skriva och sammanställa allt innan deadline, sätter jag igång. Då slår jag över åt andra hållet i stället. Begraver mig i papper,studiebesök och intervjuer. Jag är asocial så till den milda grad att folk ringer och försiktigt frågar om vi möjligen kommit på kant m varandra eftersom jag aldrig hör av mig. Jag häller i mig litervis med kaffe och lämnar bara datorn korta stunder då familjeplikten kallar.
Jag är ingen trevlig människa vid dessa tillfällen. Som väl är sker dessa anfall av kreativitet under korta perioder vilket gör att åtminstone familjen kan fördra mig. Nu är jag i en sådan period. Jag ska göra ett stort arbete och ska sätta igång nu. Efter att ha satt på kaffe. Möjligen behöver jag damma tv:n också och dammsuga hallen och...

En bålgeting....

är förmodligen trevligare än jag i skrivande stund! grr...

Vadan denna ilska?

Tja, när jag kom hem upptäckte jag att båda killarna varit hemma hela dagen o endast lyckats plocka upp posten från hallgolvet.

Kvar åt mig fanns tre soppåsar, dammsugning av kök, vardagsrum o hall, två kassar återvinning samt middagstillverkning.

I min ilska över detta skickade jag iväg den ene att hämta flickorna på dagis o den andre att kasta sopor o därefter bära ner dammsugaren.

Återvinningen står där den står och jag lagar middag...

180 inlägg !!

Såg, när jag loggade in, att jag skrivit 180 inlägg!
Detta blir nummer 181. Lite mallig känner jag mig över denna bedrift. När jag tänker på hur lång period mitt bloggande sträcker sig på, blir jag däremot inte lika mallig. MEN - det struntar vi i nu :)

I tisdags åkte jag hem från skolan, sjuk o eländig.
Resten av veckan har jag mått ungefär lika dåligt.
Inte för att det har synts eller så. Jag har ändå varit tvungen att gå upp på mornarna för att se till att diverse barn kommit iväg till sina respektive destinationer. Helgen har varit full av "social verksamhet". Vi har farit runt i socknen o hälsat på familj o vänner. Trevligt !
Tyvärr kan jag inte påstå att jag blivit direkt alert av allt farande. Jag återvänder till skolan, ungefär lika trött som när jag lämnade den. Knäppt!!

Stress

Vi skulle på Teater.

Till middag hade jag slängt ihop en sorts korvgryta m bulgur som avnjöts en timme innan avfärd.

Simon var bokad som barnvakt.

Frid o fröjd i himlens höjd - tyckte jag tills min blick föll på maken.

"Hur är det?, frågade jag "

Han avbröt sitt maratonätande, kastade en blick på mig o svarade:

"Bra, jag är lite stressad och väldigt uppe i varv"

"Jag ser det", svarade jag torrt och undrade hur han skulle hinna känna vad maten smakade.

"Men- det gör jag. Det är starkt och svider lite i munnen"

Jag tittade på honom o såg förmodligen ganska skeptisk ut.

"Ja, det svider inte , det var en överdrift. Men - jag måste skynda mig."

"Varför då?? Du har tjugo minuter på dig att äta"

"Nej, svarade maken och slängde in en ny tugga, jag ska meditera innan vi åker"

???

"Du ska skynda dig att äta så du hinner MEDITERA?"

"Ja? Det kanske är lite konstigt men..."

Sjuk...

Idag är det synd om mig. Lite i alla fall. Jag fryser, har ont i hela kroppen o känner mig febrig. Åkte hem från skolan redan vid halv tolv. Nu sitter jag vid köksbordet och är ynklig. * suck *

Ute skiner solen. Det ser väldigt vårigt och härligt ut.

Jag ska lägga mig en stund.Förhoppningsvis hjälper det.