Öhh...titel?

Idag ska jag skriva med en hysteriskt grön färg!
Dels för att det varit påsk o dels för att våren är här. Eftersom inte träden fått vare sig knopp eller musöron är textfärgen därför en försmak av vad som komma skall.
Förut hamnade jag i ett lite lätt raseri. Jag avreagerade mig en smula på facebook, där jag fick rådet att blogga i stället för att slå sönder något (vilket jag erbjöd mig att göra om någon behövde något smått istället för stort) Klok kvinna som föreslog det! : )

Anledningen till min ilska är vårt nya bokningssystem av tvättider. Själva ide´n är inte ny. Vi har kunnat boka tider vid två terminaler på området eller via nätet länge. Jättebra!
För en tid sedan byttes alla brickor till bokning o garageport ut och därmed infördes också ett nytt system. Det första som hände var att terminalen vid den närmaste tvättstugan inte fungerade. Inga problem tänkte jag. Jag bokar via nätet - inte!! Mina brickor krånglade, varvid jag ringde vår ena vaktmästare i parti o minut. (Stackars honom!) Som den hjälte han är, fixade han till allt o jag kunde boka i frid o ro. Tills idag.
Jag bokade tid, inväntade rätt klockslag och släpade sålunda ner tvättkassarna när tiden var inne. Till min stora glädje upptäckte jag att bokningsterminalen utanför tvättstugan var fixad så nu kunde man ju åter boka där. Fast det behövdes inte nu - jag hade ju minsann fixat via min dator : ) Jag sträckte fram brickan mot det datoriserade låset till dörren o öppnade INTE. Det gick nämligen inte. Ibland har det fungerat att boka via nätet men när man kommit ner t tvättstugan har tiden "försvunnit" . Jag suckade lite men eftersom bokningsterminalen var fixad, kunde jag ju boka om tiden på plats. Då fungerade plötsligt inte brickan!!! Jag var inte ens behörig att logga in. Då blev jag arg. Jag släpade upp tvättsäckarna ur källaren o gick ut (för att få mottagning till mobilen) och ringde den stackars vaktmästaren. Han åt lunch men skulle återkomma senare.
Det var bara att gå hem med tvätten igen och invänta vidare besked...
Under tiden tänkte jag roa mig med mina spel på facebook. (Patetiskt och beroendeframkallande- jag vet!) Då kärvade datorn. Allt hängde sig hela tiden. Saker som tar ,typ fyra minuter på sonens dator, tog ungefär en timme!!!! MORR !!!
Jag gjorde lunch istället. Mitt i den ringde vaktmästaren och meddelade att han fixat till min bricka via vaktmästeriets dator och uppmanade mig att gå ner innan tiden gick upp i rök. JAg gick sålunda ner till tvätteriet, proppade maskinerna fulla o återvände till min knäppa dator.
En kompis dök upp på chatten o frågade i godan ro hur det var. Jag fräste o slängde ur mig en lång svordom, skrivna med versaler, ursäktade mig efter en stund och ojade mig över mitt stackars elände jag drabbats av.

Sett med lite perpersktiv på allt kan man ju tycka att detta är ett kopiöst larvigt i-landsproblem. Det är det. Icke mindre irriterande för det, dessvärre!
Nu har jag bloggat. Jag har sluppit bli arg på facebook och återfått ett någorlunda hyfsat blodtryck igen.

Tack, Ass!! : )

Ha en bra dag, gott folk! : )

Att välja väg...

Nu är det inte långt kvar tills kursen är slut.
28 maj, ( Gullans födelsedag, kraaam) är avslutningsdag.
Då skall jag ha skickat in ansöknigar till högskolan o därmed ha full koll på vad jag ska ägna mig åt de närmaste åren.
Jag längtar o bävar. Jag har upptäckt att jag tycker om att gå i skolan o plugga! Därav längtan. Det kommer förmodligen att fortsätta vara kul! : )
Jag bävar eftersom jag inte har en aning om vad jag ska söka.
Här är några yrken jag funderat över: arbetsförmedlare, kronofogde, beteendevetare, personalvetare, juristassistent, mäklarassistent, lärare (sfi o hemkunskap), jurist, landskapsanläggnigsledare, mm mm
Jag har även funderat på att ta en fil. kand i socialpsykiatri men vet inte vad jag ska göra med det...
Fyyyy, vad detta är svårt o frustrerande!!!
Kan det inte komma någon liten tant o vifta med ett trollspö så att jag , vips, vet exakt vad jag vill? * suck *

Återkommer när dimmorna lättat...

Agnes vid godnatt-sagan

"Mamma, titta!! En slabbermus .... och en sfjääril"

Söt som socker, trots att hon numera går under benämningen "Demolitiongirl" : )

Dagens Elsa ...

Jag har jobbat i kväll och Sten har passat flickorna.
Elsa hittade en påse nötter som maken köpte t mig häromdagen. Så....

"Titta Sten, jag hittade mammas nötter. Vill du ha??"


Generös och gästfri liten dam : )

Simons frånvaro från hemmet...

Att Simon sällan är hemma måste bero på något. Elsa kom på anledningen nyss.

Hon gick omkring och var väldigt förtretad över att inte kunna bära upp dammsugaren ,samt att inte kunna se på TV.
Jag kan inte få till rätt kanaler, Oscar var upptagen på övervåningen, Lars var inte hemma och Simon likaså.

" Alltså- Simon är aldrig hemma! Han är nog inte det för att slippa hjälpa nå´n unge med att sätta på Tv:n"


Själv tror jag det beror på att han hellre är med kompisar - inte att han vill slippa oss. : )

Gott nytt år!!

Nu har ett nytt år börjat. Ett nytt år med nya löften, drömmar och föresatser.
Undrar just hur många av dem man infriar egentligen. : )
Ute ligger snön vit. Massor av snö. Plogarna har fått jobba bra de senaste veckorna, vilket jag gläds över.
Jag älskar detta!! Varje gnistrande liten rimfrost-täckt gren är som ett naturens eget fyrverkeri. Långt vackrare än de fyrverkerier vi såg på nyårsafton. Dessutom för det inget väsen heller. Fantastiskt bra! Kallt är det ju. Duktigt kallt. Termometern har varit nere under -20. Det är imponerande här på västkusten.

Nyår firades hos Lotta (en gammal klasskompis) o hennes sambo Magnus. Det var en mycket trevlig kväll med god god mat och lite kortspel. Jag körde hem man o barn så de var hemma vid ettsnåret ungefär. Sedan fortsatte jag min körrunda en stund till. Kvart över tre var jag hemma och hade då fått plockat med mig Simon hem.

Vi sov ganska länge dagen därpå och hade en väldigt lugn dag.

Nu har vi just hemkommit från systersonens födelsedagskalas.
Det bjöds på sallad,broccoligratäng o kassler o prinskorv.

Tårta givetvis. Gott!

Nu är det sängdags för två lättretliga damer...

Long time - no see .... again!

Jul jul strålande jul!

Det är massvis av snö ute!! Det är så förunderligt vackert, som ett sagolandskap.

Jag älskar vintrar när de är som nu. Visst är det urdåligt väglag om man ska ut o köra men att bara vara i det är toppen!
Sedan jag skrev senast har jag äntrat 40-strecket. Detta firades i klassen med skönsång o tårta (som jag tagit m mig). Dessutom fick jag en blomma!
Familjen tog med mig ut till Laxbutiken i Ljungskile där även Sten firades och lilla Elin.
Vi åt laxjulbord och hade en trevlig kväll. Tyvärr hade Agnes en febertopp så hon satt mest i Lars knä kvällen igenom.

Skolan är slut för terminen så jag har jullov.
Julavslutningen var en rolig tillställning som började med julbord och avslutades med fika efter en kul revy. Ham körde jag med lånad bil. Snökaos,dålig sikt och en del vind gjorde hemfärden lång. Jag körde hem i 30-50 km/h, vilket tog ca45min fr Ljungskile o hem till Vindfället. Trevligt sällskap gjorde färden mindre jobbig.

Nu är det jul o det är härligt.
Skolrelaterat gnäll och trassel rinner av och när jag är tillbaka i skolan är det med ny energi och läslust - hoppas jag. ; )

Julafton tillbringade vi dels på hemmaplan o dels i Ljungskile.
Hemma åt vi rejäl frukost och hade julklappsutdelning. Vi åt lite godis till den och trivdes.
I Ljungskile åt vi middag, umgicks och spelade julklappsspel. Det är ett trivsamt alternativ till sedvanlig julklappsfrenesi. I vår familj köper vi tre klappar var till ett totalt värde av 70 kr. Sedan spelas det rärning om dessa paket. Två paket var speciellt åtråvärda. Det ena var en tung historia med lasermönstrat papper om. Det andra var ett väldigt vackert inslaget paket som alla ville ha. När spelet är över (det går på tid) öppnas paketen o man får se vad man slagits om. Det tunga saken var en stor burk pickles och det vackra ett paket kaffefilter... : )

Igår skulle vi ut till Ljungskile igen.

Dessvärre hamnade vi som första bil, efter bärgaren, vid en trafikolycka.Bärgaren beordrade oss att stanna kvar med varningsblinkers och satte själv igång med att lugna chockade passagerare i de krockade bilarna.När vi stått en stund kom en arg karl o knackade på vår bilruta. När Lars öppnade rutan började karln skälla ut oss för att vi stod i vägen och beordrade oss att köra så han kom fram.Jag blev helt ställd! Framför oss står två bilar på var sin sida av vägen, en bärgare på sned över en fil - och karln ifrågasätter varför vi inte kör???Lars förklarade att vi fått order om att stå där vi stod eftersom en olycka hänt.Karln svarar : Ja, det ser jag väl. Men kör nu!!Lars blev väldigt förtretad och svarade att det tänkte han minsann inte alls göra.
Karl blev då så arg att han körde om oss och rakt igenom olycksområdet. Bärgaren stoppade och skällde ut honom men eftersom han redan var halvvägs igenom var han tvungen att släppa förbi honom.
När ambulans, räddningstjäns och polis anlänt kunde vi köra. Vi vände och fortsatte färden till mor. Där tillbringade vi en skön eftermiddag tills Elsas kompis förkunnade att hon hade hemlängtan. Då åkte vi hem.
Idag har vi varit på Listaskogen. Där har vi ätit julgröt o haft trivsamt.
Kvällen har vi degat oss igenom. Jag gick till Tanya o puzzlade en stund, vilket är avkoppling på hög nivå. Man kan inte stressa, man kan prata eller låta bli samtidigt som hjärnan får träning.

Nu är det natten och jag ska sova .

Sov gott!